Vart försvann det goda, som gör just oss till det vi faktiskt är - människor?

När blev det så märkvärdigt med etik? När blev bristen på moral i dagens samhälle vardagsmat? När slutade samvetet vara ledstjärnan för (oss) i vårat sätt att hantera våra medmänniskor? Det är frågor jag ställer mig när jag tänker på det företag jag jobbar för, där cheferna sorgligt nog helt förlorat ansvarskänslan för sina anställda, och speciellt de hårt arbetande vikarierna. Vårat slit-och-släng-samhälle har längre inga gränser för vad det innefattar, utan gäller nu även människor i så stor omstäckning som möjligt.

The never ending story

Här har det varit ovanligt tyst från mig under en tid, och detta på grund av att mitt internet inte fungerat. Under tiden har jag hunnit med att jobba jätte mycket, dagar samt nätter, veckodagar, helger samt storhelger. Jag har hunnit med att få maginfluensan, och därmed kräkts 12 till 13 gånger (tappade bort räkningen nånstans där i mitten) på ca 12 timmar. Intensivt! Jag vet, men det var det värt. .. Ööh.. ^.- Men det finns en hel del som jag inte hunnit med tack vare allt detta, och slöhet där emellan, som att få bort allt julpynt, städa, rensa bland papper och få upp några kartonger på vinden. Min plan är att jag ska ha gjort allt detta innan denna vecka är slut. Önska mig lycka till! :D
Hur som hellst, nu hinner jag inte skriva mer för nu ska jag sova.
Puss och kram!